Jag har lite ont om ork för att uppdatera med något stort just nu. Kan bero på att det händer en hel del just nu, eller så kan det bero på att jag lägger mig senare och senare varje kväll. Jag kommer på mig själv sittandes klockan två på natten när jag tänker att jag minsann inte kan lägga mig en timme tidigare än gårdagen, nämligen klockan tre. Det pågår någon sorts sjuk drift i att överträffa mig själv varje natt.  Jag vet hur jobbigt det är att uthärda dagen efter en natt fattig på sömn, och jag säger också tyst för mig själv saker som “Nu får det vara nog, David” och “Helvete vad sent det är”. Lyssnar jag på mig själv? Nej, jag låter mig med skräckblandad förtjusning svepas med längre och längre ner på den högra halvan av urtavlan. Och så fortsätter vansinnet.
 
Imorrn ska jag på intervju. Vad för någon intervju, det är en lång historia och jag berättar om den imorgon. Och jag vill säga att jag beklagar föregående inlägg lite, det var inte tillräckligt roligt för att väga upp det plumpa. Men jag småfnissade lite här vid datorn när vi skrev det, Kim och jag.